Ferre a Qvarnaslätt
"Jag vaknar känner mig trött och till och med lite full, så jag tar mig för pannan...." - Hästpojken
Ja det var väl ungefär såhär jag kände imorse när jag vaknade hemma hos Gustav. Jag var jävligt trött när väckaklockan ringde och ville ha iväg mig till jobbet. Jag reste mig och ramlade in i bokhyllan, reste mig fort upp och sa "Jag tror fan att jag fortfarande är full". Gustav mumlade lite borta i sängen. Jag tog mig för pannan och kände hur febern började komma. Illamåendet kom snabbt, men jag var tvungen att äta frukost, annars skulle jag inte klara av jobbet. Vi kom upp till köket och jag tittade in i kylskåpet. Det fanns en massa gott, men inget lockade med min baksmälla. Gustav sa att jag fick ta vad jag ville och det jag fick i mig var ett glas blåbärssoppa och en halv morot. (Y)
När jag väl satt på bussen hem så började jag fundera på vad som hade hänt på festen. I början var allt klart. Träffade en massa roligt folk, i mitten var det snack om mina fingar eftersom Gustav tycker att jag har 20% korvfingrar. Så då blev ju det samtalsämet för stunden. På slutet hände inte så mycket och vi bestämde oss för att dra oss hemmåt. Trodde aldrig att jag skulle klara att gå från Qvarnaslätt till Fredrikslund packad och med klackskor. Men jag lyckades. Promenaden är i alla fall en svart period för mig, har inte många minnen. Det som är halvklart är att jag hoppade över 1 meters höga farthinder, jag blev arg på Mc Donalsds för att de inte hade öppet så det kunde göra en cheese till mig, och att jag och Gustav stod tätt intill varandra och sa att vi älskade varandra. Det andra är något riktigt vagt som inte vill komma fram.
Dagen på jobbet var otroligt jobbig. Jag mådde illa, hade ont i huvudet, var hungrig samtidigt som jag ville spy och det gick otroligt segt. Jag och Vickan gick och räknade ner våra timmar. 12-20 en söndag, okej det ger bra betalt, men jag är helt slut. Gud bestäme nog inte bara att söndagen skulle vara en vilodag, utan även en dag som ska hyllas till Burger King genom att hela Kalmars befolkning ska gå dit och äta.
Aja, det var en lyckad fest, helt klart värt att gå på den, trots denna hangover. Jag fick ju till och med träffa på några kaggnister ;D
Ja det var väl ungefär såhär jag kände imorse när jag vaknade hemma hos Gustav. Jag var jävligt trött när väckaklockan ringde och ville ha iväg mig till jobbet. Jag reste mig och ramlade in i bokhyllan, reste mig fort upp och sa "Jag tror fan att jag fortfarande är full". Gustav mumlade lite borta i sängen. Jag tog mig för pannan och kände hur febern började komma. Illamåendet kom snabbt, men jag var tvungen att äta frukost, annars skulle jag inte klara av jobbet. Vi kom upp till köket och jag tittade in i kylskåpet. Det fanns en massa gott, men inget lockade med min baksmälla. Gustav sa att jag fick ta vad jag ville och det jag fick i mig var ett glas blåbärssoppa och en halv morot. (Y)
När jag väl satt på bussen hem så började jag fundera på vad som hade hänt på festen. I början var allt klart. Träffade en massa roligt folk, i mitten var det snack om mina fingar eftersom Gustav tycker att jag har 20% korvfingrar. Så då blev ju det samtalsämet för stunden. På slutet hände inte så mycket och vi bestämde oss för att dra oss hemmåt. Trodde aldrig att jag skulle klara att gå från Qvarnaslätt till Fredrikslund packad och med klackskor. Men jag lyckades. Promenaden är i alla fall en svart period för mig, har inte många minnen. Det som är halvklart är att jag hoppade över 1 meters höga farthinder, jag blev arg på Mc Donalsds för att de inte hade öppet så det kunde göra en cheese till mig, och att jag och Gustav stod tätt intill varandra och sa att vi älskade varandra. Det andra är något riktigt vagt som inte vill komma fram.
Dagen på jobbet var otroligt jobbig. Jag mådde illa, hade ont i huvudet, var hungrig samtidigt som jag ville spy och det gick otroligt segt. Jag och Vickan gick och räknade ner våra timmar. 12-20 en söndag, okej det ger bra betalt, men jag är helt slut. Gud bestäme nog inte bara att söndagen skulle vara en vilodag, utan även en dag som ska hyllas till Burger King genom att hela Kalmars befolkning ska gå dit och äta.
Aja, det var en lyckad fest, helt klart värt att gå på den, trots denna hangover. Jag fick ju till och med träffa på några kaggnister ;D
Kommentarer
Postat av: Johanna
Ohh yeah ;) LASSE LASSE LASSE!
Trackback
