♥ Nina

Hiss: Dagens hiss går till längtan. Det är en underbar känsla att se fram emot något. Just nu är min stora längtan Stockholm för att få träffa Gro, Ullared, nyårsafton och att se Kalmar vinna SM-guld. När man väl kommer till den dagen då det inträffar blir man så lycklig, verkligen njuter. Man spenderar tid som man inte känner att man slösar med, man gör något man tycker om. En sån här känsla kan hålla sig kvar i mig ett rätt långt tag. Jag kan ha den med mig och känna att den uppladdningen jag fick av glädjen kan få mig att klara av de motgångar på vägen. Utan min längtan till målet och glädjen jag fått av att vara framme, blir det tyngre när motgångarna närmar sig. Det ger mig motivation.

Diss: Det kliar, ja det gör det. Nickelallergi. Kan den aldrig lugna ner sig och bli bra? När jag var liten fick jag nickelallergi och var till och med tvungen att ha plåster på byxknappen för att inte få exem över hela magen. Under åren har det blivit bättre, jag har faktiskt inte känns av något alls förns ungefär 9 månader sedan. Då fick jag exem på min arm. Jag kunde verkligen inte komma på vad det var för något. I nästan ett halvår gick jag runt med exemen och trodde att de skulle försvinna, men istället spred dom sig över armen. Jag gick till skolsyster och fick svaret att det var min nickelallergi som hade "kommit tillbaka". Jag fick alltså inte använda några smycken med nickel i, vilket inte var det roligaste att höra för en person som älskar smycken. Så jag slutade med det och började istället använda smycken jag tålde medan jag smörjde in det med en speciell salva varje morgon och kväll. Och det gav resultat, det har lugnat ner sig och är näst in till bra, men det blir aldrig riktigt bra.Jag dissar alltså nickelallergi eftersom den gör att exemen aldrig försvinner helt, har gjort att jag har små ärr på min arm, gör att jag inte kan använda de smycken jag vill och att den kliar.